Frövetenskap och lite annat som jag funderar över
Jag säger gärna frövetenskap, för det är verkligen en hel vetenskap med frön, särskilt som ny på området. Betat/obetat, förgro, direktsås, ljusgroende, gror bäst i kyla/värme, omskolas, specialjord... Gaaah!
Sen, om man vill och vågar se till det mer globala perspektivet, ja då finns det massa mer att titta på. Dels tänker jag på frösituationen i världen, dels på vilka möjligheter det finns för "vanligt folk" att kunna köpa de fröer de vill. Sen är det ju även så, att frö och jord går hand i hand så klart. Mer tydligt för vissa, mer otydligt för andra.
För oss här i Sverige är det så lätt att köpa frön, både till större jordbruk och som liten terassodlare. Kort förklarat:
- Vi behöver aldrig egentligen vara rädda för att större bolag ska roffa åt sig av våra bruksjordar.
- Vi behöver aldrig ta oförmånliga lån för att sedan ha råd att köpa svindyra frön att så på dessa stulna jordar som bolagen snällt låter oss arrendera hädanefter.
- Vi har inte alltför mycket problem med katastrofväder (...än vill säga), och...
- Vi behöver inte oroa oss så värst mycket över att vi inte har skyddsutrustning när vi sprayar våra hyrda fält med bekämpningsmedel som på relativ kort sikt dödar oss, vår avkomma och jorden vi tvingas bruka.
Så. Då var den tanken klar och utagerad, om än i något förkortad och besk form. Vi har det himla bra här i Sverige ändå. Nu svänger vi pendeln tillbaka till mig och mitt.
Tidigare har jag köpt frön på t.ex Granngården, men det gör jag inte längre (om inte barnen promt kräver en påse solrosor eller så när vi ändå är där och handlar annat). Jag har knappt kikat på såschemat på påsens baksida, och ännu mindre har jag brytt mig om att se hur just den plantan önskar ha det med sol, vatten och annat. "Växer det så växer det, inte tänker jag knussla med fröna nä". Frön är ju inte så dyra, men vilken idiot jag har varit! Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag trott att mina grödor ska växa oavsett vad, och att jag kan påverka mycket lite om hur mycket frukt och blommor de presumtiva plantorna kommer att ge.
Ibland undrar jag om jag kom ur tonåren först vid 38 års ålder...
Jag vill slänga in att jag helst vill använda mina egna fröer så småningom, men även det är en halv vetenskap bort just nu. Än så länge så köper jag färdiga fröpåsar.
Och vad är då det viktiga för just mig när jag själv ska välja att köpa frö?
1 - Ekologiska fröer.
För att i mesta möjliga mån undvika bekämningsmedel i alla led så kör jag bara på ekofrö. Lite kort info om detta hittar ni på https://www.runabergsfroer.se/?m=24. Självklart finns det massor av information att hitta på ämnet ekofrö, googla på ni bara!
2 - Gödsel, jordtyp och storlek på nästan färdig planta.
Sedan fick vi altan, och då blev det min experimentoas. Där lyckades jag med att få fram rätt så snygga - och många - tomater av olika sort, sallad, krasse och sockerärtor.
Jag odlade också gurka förra året, i rumsfönstren. Lyckat till skörden sett, mindre lyckat att få full koll på klättermonstren som växte centimetervis per dag. Istället för gardin så hade vi gurkor i alla storlekar hängande i fönstren, mycket fräsigt!
Här är det också bra att ägna en tanke åt det som kallas förkultivering, dvs att du sår dina frön inomhus några månader innan plantorna ska ut på altan eller friland. Hur mycket plats har du vid själva sådden? Vid omskolningen? Hur bra ljus har du? Hur mycket tålamod har dina närmaste när de måste ta sig fram som slanka akrobater i hemmet medan du vråla "aaakta!!"...?
Sen, om man vill och vågar se till det mer globala perspektivet, ja då finns det massa mer att titta på. Dels tänker jag på frösituationen i världen, dels på vilka möjligheter det finns för "vanligt folk" att kunna köpa de fröer de vill. Sen är det ju även så, att frö och jord går hand i hand så klart. Mer tydligt för vissa, mer otydligt för andra.
För oss här i Sverige är det så lätt att köpa frön, både till större jordbruk och som liten terassodlare. Kort förklarat:
- Vi behöver aldrig egentligen vara rädda för att större bolag ska roffa åt sig av våra bruksjordar.
- Vi behöver aldrig ta oförmånliga lån för att sedan ha råd att köpa svindyra frön att så på dessa stulna jordar som bolagen snällt låter oss arrendera hädanefter.
- Vi har inte alltför mycket problem med katastrofväder (...än vill säga), och...
- Vi behöver inte oroa oss så värst mycket över att vi inte har skyddsutrustning när vi sprayar våra hyrda fält med bekämpningsmedel som på relativ kort sikt dödar oss, vår avkomma och jorden vi tvingas bruka.
Så. Då var den tanken klar och utagerad, om än i något förkortad och besk form. Vi har det himla bra här i Sverige ändå. Nu svänger vi pendeln tillbaka till mig och mitt.
Tidigare har jag köpt frön på t.ex Granngården, men det gör jag inte längre (om inte barnen promt kräver en påse solrosor eller så när vi ändå är där och handlar annat). Jag har knappt kikat på såschemat på påsens baksida, och ännu mindre har jag brytt mig om att se hur just den plantan önskar ha det med sol, vatten och annat. "Växer det så växer det, inte tänker jag knussla med fröna nä". Frön är ju inte så dyra, men vilken idiot jag har varit! Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har jag trott att mina grödor ska växa oavsett vad, och att jag kan påverka mycket lite om hur mycket frukt och blommor de presumtiva plantorna kommer att ge.
Ibland undrar jag om jag kom ur tonåren först vid 38 års ålder...
Jag vill slänga in att jag helst vill använda mina egna fröer så småningom, men även det är en halv vetenskap bort just nu. Än så länge så köper jag färdiga fröpåsar.
Och vad är då det viktiga för just mig när jag själv ska välja att köpa frö?
1 - Ekologiska fröer.
För att i mesta möjliga mån undvika bekämningsmedel i alla led så kör jag bara på ekofrö. Lite kort info om detta hittar ni på https://www.runabergsfroer.se/?m=24. Självklart finns det massor av information att hitta på ämnet ekofrö, googla på ni bara!
2 - Gödsel, jordtyp och storlek på nästan färdig planta.
En sak som kan vara väldigt bra att ha lite koll på är hur näringskrävande respektive gröda är under sin tillväxt, och vilken slags jord den senare kommer att föredra. Sen vill man inte gärna stå där med akut platsbrist för att plantan har antagit monstruösa proportioner så klart, man vill ju ha god plats för den ända fram tills det ska skördas godsaker. Hur du på bästa sätt fixar en fin, lagom näringspackad jord är också jätteviktigt, och det kommer det mer om i senare inlägg. Så, ha i tanke - jord, gödsel/näring, plats.
3 - Möjligheterna.
Tid? Ork? Plats? Ljus?
Jag började min karriär med att försöka få fram tomater i köksfönstren, och det gick ju så där om sanningen ska fram. Jag dunkade ner fröna i hinkar och stora krukor direkt, gärna i torvspäckad blomjord, och där fick de streta på. Tur att inte tomaterna har en egen domstol, jag hade blivit dömd för misshandel redan innan jag satte en tå in i den rättssalen. 3 - Möjligheterna.
Tid? Ork? Plats? Ljus?
Sedan fick vi altan, och då blev det min experimentoas. Där lyckades jag med att få fram rätt så snygga - och många - tomater av olika sort, sallad, krasse och sockerärtor.
Jag odlade också gurka förra året, i rumsfönstren. Lyckat till skörden sett, mindre lyckat att få full koll på klättermonstren som växte centimetervis per dag. Istället för gardin så hade vi gurkor i alla storlekar hängande i fönstren, mycket fräsigt!
Här är det också bra att ägna en tanke åt det som kallas förkultivering, dvs att du sår dina frön inomhus några månader innan plantorna ska ut på altan eller friland. Hur mycket plats har du vid själva sådden? Vid omskolningen? Hur bra ljus har du? Hur mycket tålamod har dina närmaste när de måste ta sig fram som slanka akrobater i hemmet medan du vråla "aaakta!!"...?
4 - Tallriken.
Vad tycker jag och familjen om att äta? Hur kan man lagra och förädla (t.ex lägga in, torka eller konservera) det man odlar om man får en större skörd som inte hinns med att ätas upp innan allt vissnar ner?
En sak som vi ofta har odlat är rädisor. Är det någon som äter dem? Njet. Så i år blir det nog inga rädisor, om inte någon människa särskilt beställer dem av mig då vill säga.
Vad tycker jag och familjen om att äta? Hur kan man lagra och förädla (t.ex lägga in, torka eller konservera) det man odlar om man får en större skörd som inte hinns med att ätas upp innan allt vissnar ner?
En sak som vi ofta har odlat är rädisor. Är det någon som äter dem? Njet. Så i år blir det nog inga rädisor, om inte någon människa särskilt beställer dem av mig då vill säga.
Ett vanligt misstag är att man odlar sånt man inte gillar att äta egentligen, eller att man odlar på ett sånt sätt att precis allt blir skördeklart samtidigt. Se till att så i omgångar och förläng på så sätt skördeperioden. Ett plus är att ju längre du kan odla på säsongen, desto mer vinst blir det rent miljömässigt. En annan regel jag har försökt att ha är att odla minst en för mig ny gröda varje år, och sedan försöka göra några goda recept med just den grönsaken. I år är det vintersquasch som får bli vår nyhet, och kanske även en liten variant av pumpa som tål något längre lagring.
Vad kan man odla själv istället för att köpa dyrt på affären? Faktiskt det mesta!
Lär man sig dessutom att lägga in, sylta och torka så kan man utan större ansträgning ha mat som räcker fram till våren året efter skördesäsongen. Och bara en sån sak som t.ex grönkål, som kan skördas även efter att snön har gjort intåg, det är lyx! Att det dessutom har snöat på kålen gör den bara extra krispig, det har jag bevis för. Jag skördade vår kål för en par år sedan i halv panik eftersom jag hade glömt den lilla stackaren och trodde att jag därmed hade kyldödat den. Gissa om jag blev glatt förvånad när det var godare än när jag nöp några blad av den i augusti? Hade jag kommit mig för med att läsa ens en dutt i en odlingsbok så hade jag ju inte behövt känna varken dåligt samvete eller panik över den lilla kålplantan.
6 - Gamla kultursorter.
Den här var rätt ny för mig, för inte trodde väl jag att det skulle kunna vara fara å färde med frön inte. Tji fick man. Under Småbruksutbildningen så har jag tack och lov fått upp ögonen ordentligt för hur man behöver tänka runt både frön och grödor, en kunskap som jag nu är väldigt tacksam för!
Man även om att bevara mångfalden. Det betyder att vi gärna vill ha kvar så många olika sorter som möjligt av alla grödor (och annat). Alltså vill vi undvika monokultur.
Jag ser ju gärna att vi försöker behålla våra äldre, ädlare sorter av grödor, och att vi även jobbar för att stärka fröproduktionen av dem.
På Jordbruksverkets hemsida står det så här om att bevara kultursorterna:
"En viktig aspekt av att bevara kulturväxterna är att odla dem. Helst så många sorter som möjligt. För hundra år sedan var mångfalden av växtsorter i svenskt jord- och trädgårdsbruk långt mycket större än idag. Nu håller deras olika egenskaper på att återupptäckas av fröodlande amatörer, gastronomi, trädgårdsentusiaster och många andra".
För er som vill läsa ännu lite mer: Föreningen Sesam är en stark kämpe i bevarandet av kultursorter. Varsågoda, här är en liten länk: http://foreningensesam.se/.